Bedrägerier på sociala medier i Sverige (2026) – vanligaste typerna och hur du skyddar dig

Recenserad av: Mats-Ove Lindell – Casinoexpert

Uppdaterad: 10/03/2026

Väldigt många svenskar använder sociala medier dagligen för att hålla kontakt med vänner och familj, följa nyheter och ta del av underhållning. Tyvärr förekommer det också en hel del bedrägerier på sociala medier, varav vissa kan vara väldigt svåra att upptäcka. I den här guiden får du lära dig mer om hur dessa bedrägerier kan se ut och hur du undviker att bli drabbad.

Vad innebär sociala medier bedrägeri?

Bedrägerier på sociala medier är en bred kategori av onlinebedrägerier som sker via plattformar som Facebook, Instagram, TikTok eller X. De kan ta många former – från falska tävlingar och investeringsbedrägerier till romantikbedrägerier och kapade konton. Den här typen av scam har blivit allt vanligare i takt med att användandet av sociala medier brett ut sig bland alla åldersgrupper, vilket gett bedragarna möjlighet att nå och lura användare snabbt och i stor skala. Här kan du se lite statistik:

• År 2025 kommer nästan alla internetanvändare använda sociala medier. 96 % har använt sociala medier under 2025 och det veckoliga användandet är nästan lika högt (92 %). 85 % använder sociala medier dagligen.
• 87 % av alla i åldern 15–17 år uppger att sociala medier är det de i första hand använder sina smartphones till.

De mest populära sociala medierna i Sverige

Idag finns det många olika sociala medieplattformar ute på marknaden. Vissa använder bara en eller två av dem, men det finns också en stor grupp som använder flera av dem varje dag. Den allra mest populära är Facebook, som 76 % av alla användare uppger att de använder. Instagram ligger på andra plats med 67 %, följt av YouTube (61 %) på tredje plats. På plats fyra och fem hittar vi två nyare plattformar – Snapchat och TikTok – som är särskilt populära bland yngre användare.

Varför är bedrägerier så vanliga på sociala medier?

Sociala medier har blivit en attraktiv miljö för bedragare eftersom plattformarna samlar miljontals användare på ett och samma ställe. Det är dessutom enkelt att skapa falska konton, kopiera andras bilder eller utge sig för att vara företag, influencers eller någon privatperson.

Bedragare kan snabbt nå många människor genom annonser, inlägg eller direktmeddelanden och utnyttja användarnas förtroende för personer i deras nätverk. Kombinationen av stor räckvidd, snabb spridning och begränsad kontroll gör därför sociala medier till en effektiv kanal för olika typer av onlinebedrägerier.

De skapar också möjligheter för bedragare att rikta sina försök mot specifika målgrupper genom riktad annonsering eller genom att analysera information som användare själva delar i sina profiler. Personliga detaljer, intressen och kännedom om följare kan utnyttjas för att göra bedrägeriförsök mer övertygande och svårare att se igenom.

Typer av bedrägeri på sociala medier

En social media scam kan inte bara se ut på ett sätt. Det finns flera olika typer, och vilka som är vanligast varierar beroende på plattform. Under rubrikerna nedan kan du läsa mer.

Bluffannonser

Bluffannonser på sociala medier är en av de vanligaste bedrägerierna inom denna kategori. Bedragare skapar annonser som ser professionella och trovärdiga ut, ofta med kända varumärken, personer eller exklusiva erbjudanden för att snabbt fånga uppmärksamhet i flödet. När användare klickar på annonsen leds de till en falsk webbplats där de uppmanas att lämna personuppgifter, kortuppgifter eller investera pengar. I många fall handlar det om så kallade investeringsbedrägerier, där bedragare lovar hög avkastning på kort tid för att locka offer att sätta in pengar.

Statistik om bluffannonser i sociala medier

1. Sex av tio svenskar uppger att de har sett en bluffannons i sociala medier under det senaste året, vilket visar hur vanligt fenomenet har blivit i många användares flöden.
2. 3 % av svenskarna säger att de faktiskt har blivit utsatta för ett annonsbedrägeri via sociala medier under samma period.
3. Män i pensionsåldern är den grupp som drabbas mest – ungefär dubbelt så ofta som genomsnittet av befolkningen.
4. Bluffannonser handlar ofta om mycket attraktiva erbjudanden, till exempel billiga kläder, märkesvaror eller investeringsmöjligheter, vilket gör att de lockar många att klicka.
5. Det vanligaste sättet att upptäcka en bluffannons är att erbjudandet verkar för bra för att vara sant.
6. Endast en tredjedel av de som stöter på bluffannonser väljer att anmäla dem.

Marketplace scams

Marketplace-bedrägerier syftar på en typ av Facebook bedrägeri som sker på plattformens marknadsplats. Bedragaren utger sig för att sälja en vara – ofta elektronik, biljetter eller märkeskläder – till ett attraktivt pris. När köparen visar intresse uppmanas hen att betala i förskott, i många fall via snabba betalningsmetoder som Swish. Efter betalningen försvinner säljaren och varan skickas aldrig. I andra fall låtsas bedragaren vara köpare och skickar falska betalningsbekräftelser eller länkar till suspekta sidor. Liknande bedrägerier kan även förekomma i Facebook-grupper samt på andra köp- och sälj-plattformar.

Spoofing och falska influencers

Spoofing på sociala medier innebär att bedragare utger sig för att vara någon annan – ofta en influencer, ett företag eller en attraktiv privatperson. De kan använda stulna bilder, kopierade profiler och falska följarsiffror eller köpta följare för att verka trovärdiga. Målet kan vara att lura användare på pengar, få dem att klicka på bedrägliga länkar eller inleda relationer som senare utvecklas till exempelvis romansbedrägerier.

Phishing

Phishing på sociala medier innebär att bedragare försöker lura användare att lämna ut känslig information. Det kan handla om lösenord, bankuppgifter eller inloggningsuppgifter till olika konton. Det sker ofta via falska meddelanden, kommentarer eller länkar som ser ut att komma från en vän, ett företag, eller själva plattformen. När användaren klickar leds hen till en falsk inloggningssida där uppgifterna stjäls efter att de matats in.

Falska nyheter

Fake news-bedrägerier på sociala medier bygger på att falska eller manipulerade nyheter sprids för att lura användare. Inläggen kan innehålla sensationella rubriker, vilseledande bilder eller länkar till sidor som samlar in personuppgifter, visar bluffannonser, försöker påverka åsikter eller lura användare på pengar. Bedragare utnyttjar ofta att många litar på information som delas i deras flöden.

Blufftävlingar och utlottningar

Falska tävlingar och giveaways är vanliga bedrägerier på sociala medier, där bedragare lockar användare med löften om gratis produkter, presentkort eller exklusiva vinster. De förekommer framförallt som Facebook- eller Instagram bedrägeri, och bedragarna utger sig ofta för att representera kända varumärken eller populära konton. Användare kan uppmanas att delta på flera sätt, till exempel genom att klicka på en länk, lämna personuppgifter eller betala en liten fraktavgift för att få sin “vinst”. Men i själva verket så används informationen för bedrägerier, eller så stjäls pengarna direkt.

Hur bedragare manipulerar användare på sociala medier

Bedragare på sociala medier använder ofta psykologiska knep för att få människor att agera snabbt utan att tänka efter. Ett vanligt trick är att skapa en känsla av brådska, till exempel genom påståenden om att ett erbjudande snart går ut eller att ett konto riskerar att stängas. De kan också försöka bygga förtroende genom att utge sig för att vara en känd eller trovärdig person, eller ett väletablerat företag. Ett annat knep är att använda socialt bevis, till exempel falska kommentarer eller recensioner som får erbjudandet att verka populärt och legitimt.

Genom att kombinera dessa metoder med attraktiva erbjudanden eller känslomässiga budskap försöker bedragare få användare att klicka på länkar, lämna ut uppgifter eller göra snabba betalningar utan att kontrollera informationen först. Att ta ett steg tillbaka och kontrollera informationen kan därför vara avgörande för att undvika ett bedrägeri.

Vidta åtgärder och rapportera bedrägerier

Att rapportera bedrägerier på sociala medier är viktigt eftersom det hjälper plattformar och myndigheter att upptäcka mönster, koppla samman ärenden och stänga ner bedragares konton. Detta kan också bidra till att färre människor drabbas i framtiden. Responsen från de sociala plattformarna själva varierar, men en polisanmälan kan hjälpa till att bygga statistik och koppla ihop flera bedrägerifall i samma utredning. I vissa fall kan information från flera anmälningar också bidra till att identifiera organiserade bedrägerinätverk.

Så kan du rapportera bedrägerier i sociala medier:

1. Rapportera direkt på plattformen där du såg inlägget, annonsen eller kontot. De flesta sociala medier har funktioner för att anmäla bedrägerier.
2. Gör en polisanmälan via Polisen om du har blivit utsatt eller förlorat pengar.
3. Kontakta den riktiga personen eller organisationen om någon utger sig för att vara dem (till exempel vid spoofing eller falska influencer-konton).
4. Spara bevis, som skärmdumpar, länkar och konversationer, som kan hjälpa både plattformar och polis i en utredning. Det kan också vara bra att dokumentera datum, användarnamn och eventuella betalningsuppgifter som förekommer i kommunikationen.

Vad sociala medier gör för att stoppa bedrägerier

Sociala medieplattformar arbetar kontinuerligt med att identifiera och stoppa bedrägerier. Många använder automatiserade system och artificiell intelligens för att upptäcka misstänkta konton, falska annonser och ovanliga aktivitetsmönster. Plattformarna erbjuder också funktioner för att rapportera bedrägliga inlägg, konton eller annonser, vilket gör att användare kan flagga misstänkt innehåll och bidra till att det upptäcks.

Trots dessa åtgärder lyckas bedragare ofta hitta nya sätt att kringgå säkerhetssystemen. De kan till exempel skapa nya konton efter att gamla stängts av eller använda VPN-tjänster för att kringgå IP-blockeringar och på så sätt snabbt sprida nytt bedrägligt innehåll innan det upptäcks. Det är alltså fortsatt väldigt viktigt att vara vaksam som användare – både för att själv undvika bedrägerier och för att hjälpa till att minska deras förekomst på plattformarna överlag.

Sammanfattning

Sociala medier har gjort det enklare än någonsin för bedragare att nå stora grupper av människor snabbt. Genom falska konton, vilseledande annonser och manipulerade meddelanden försöker de utnyttja användares förtroende och uppmärksamhet.

Det bästa skyddet är att vara medveten om hur dessa bedrägerier fungerar, vara skeptisk mot oväntade erbjudanden och kontrollera information innan du klickar på länkar eller gör betalningar. Om du stöter på misstänkt innehåll är det viktigt att rapportera det och vid behov kontakta Polisen. Ökad kunskap kombinerat med små åtgärder från många användare kan tillsammans minska spridningen av bedrägerier.

FAQ – Vanliga frågor om bedrägerier i sociala medier