Phishing – lär dig känna igen varningssignalerna
Phishing är ett av de vanligaste sätten bedragare försöker lura dig på pengar eller personlig information. Det kan handla om ett trovärdigt mejl från vad som ser ut att vara din bank, ett SMS från “Posten” eller ett meddelande från “Skatteverket”. Bakom namnet döljer sig dock en bedragare som vill få dig att klicka, logga in och lämna ifrån dig känsliga uppgifter.
Målet med dessa bedrägerier är oftast att ta kontroll över dina konton, stjäla dina pengar eller kapa din identitet. Därför är det viktigare än någonsin att veta hur du känner igen bluffarna och varningssignalerna innan det är för sent.
Vad är phishing (nätfiske)?
Phishing, eller nätfiske, är en form av digitalt bedrägeri där någon försöker lura dig att avslöja känslig information som exempelvis lösenord eller kortuppgifter genom att utge sig för att vara en betrodd aktör.
Det sker oftast via e-post, SMS eller via falska webbsidor som försöker se så äkta ut som möjligt. Bedragare låtsas vara från din bank, Skatteverket, ett välkänt företag eller i vissa fall till och med en kompis till dig.
Ofta använder de psykologiska knep för att stressa dig. Det kan vara meddelanden som att “Ditt konto är spärrat!” eller “Du har en skuld!”. Målet är att du ska agera snabbt utan att tänka efter, och därför inte inse att det är ett bedrägeri.
Vanliga typer av phishing-attacker
Phishing kan ta sig många former, men målet är alltid detsamma. Att få dig att lämna ifrån dig värdefull information. Som vi redan nämnt kan det vara saker som bluffmejl från banken, SMS om paketleveranser eller meddelanden från myndigheter. Allt är designat för att se trovärdigt ut och skapa brådska. Här nedan går vi igenom de vanligaste typerna i mer detalj!
Mejl från “banken” där de ber om känslig information
Ett klassiskt phishingförsök är mejlet som ser ut att komma från din bank. Det kan ha bankens logotyp, ett trovärdigt språk och en brådskande ton. Vid minsta osäkerhet bör du alltid gå in direkt på bankens riktiga webbplats inte via länken i mejlet. Här nedan visar vi hur händelseförloppet kan se ut.
- Du får ett mejl som ser ut att komma från din bank, ofta med logotyp och korrekt språk.
- Meddelandet innehåller en varning, till exempel att ditt konto har blivit spärrat eller att ovanlig aktivitet har upptäckts.
- Du uppmanas att klicka på en länk för att “verifiera” eller “återställa” kontot.
- Länken leder till en falsk sida som ser ut som bankens inloggningssida.
- När du loggar in där skickas dina uppgifter direkt till bedragaren.
- Bedragaren kan sedan tömma ditt konto eller använda dina uppgifter i andra bedrägerier.
Bluff-sms från “Posten” eller kurirtjänst
Har du någonsin fått ett SMS om ett paket du inte väntar på? Det kan se ut att komma från Postnord, DHL eller ett annat välkänt fraktföretag. Bluffar som handlar om paketleveranser är vanliga, särskilt runt jul eller vid stora reor. Förloppet brukar se ut så här:
- Du får ett SMS eller mejl om ett påstått paket. Ofta innehåller det text som “Vi kan inte leverera ditt paket”.
- Meddelandet innehåller en länk till en sida där du ombeds betala en mindre summa.
- Länken går till en falsk webbsida som efterliknar Postnord, DHL eller annan kurirtjänst.
- Du skriver in dina kortuppgifter för att betala den lilla summan.
- Uppgifterna hamnar hos bedragaren som sedan kan använda dem för att handla eller ta ut pengar.
- Du märker inget direkt och ofta testas kortet med småköp först.
Bluff via e-post från “Skatteverket” eller annan myndighet
Bedragare vet att många reagerar direkt när det handlar om Skatteverket. Därför skickar de bluffmejl som påstår att du har pengar att få tillbaka eller en skuld att betala. Meddelandet uppmanar dig att logga in via en länk, ofta till en sida som efterliknar BankID-inloggningen. Så här kan det se ut:
- Du får ett mejl som säger att du har en återbetalning att hämta eller en skuld att betala.
- Mejlet innehåller en länk till en sida där du ska “logga in för att bekräfta dina uppgifter”.
- Länken leder till en sida som ser ut som en BankID-inloggning.
- När du skriver in ditt personnummer och startar BankID, fångas uppgifterna upp.
- Bedragaren får tillgång till din digitala identitet och kan logga in på dina konton.
- Du kan förlora både pengar och kontroll över din identitet.
Läs mer om bluff-sms i vår artikel om hur du skyddar dig mot bluff-sms.
Phishing och falska webbplatser från “casinon”
Bedragare riktar sig ofta mot spelare på nätcasinon eftersom det handlar om pengar, personuppgifter och frestande erbjudanden. Ett vanligt upplägg är att skicka ett bluffmejl eller skapa en kopia av en välkänd casinosajt. Vanligt inom dessa bedrägerier är också att de involverar Swish-bedrägerier också. Så här kan förloppet se ut:
- Du får ett mejl som ser ut att komma från ett känt nätcasino, ofta med logotyp och ett erbjudande som “Få 1000 kr i gratis bonus!”.
- Meddelandet innehåller en länk som leder till en sida som liknar casinots inloggning eller startsida.
- Sidan kan kräva att du loggar in eller gör en insättning för att “aktivera” bonusen.
- Du skriver in dina inloggningsuppgifter, kortuppgifter eller verifierar dig med BankID.
- Uppgifterna skickas direkt till bedragaren, som kan använda dem för att tömma ditt spelkonto eller ta ut pengar.
- Ibland laddas även skadlig programvara ner automatiskt till din enhet.
- Bedragare kan också kontakta dig via SMS eller sociala medier med liknande erbjudanden, ofta med länkar till falska appar eller sajter.
- Vissa försöker till och med utge sig för att vara kundtjänst från ett välkänt casino och be dig bekräfta uppgifter “för att lösa ett tekniskt problem”.
Exempel på phishingförsök
Ett vanligt exempel på phishing är ett mejl som påstår att ditt Microsoft-konto har blivit låst. Det ser proffsigt ut med logga, färger och trovärdigt språk. Du uppmanas att klicka på en länk för att återställa lösenordet och säkra kontot.
Det låter viktigt, och många klickar utan att tänka efter. Länken leder dock inte till Microsoft, utan till en falsk sida där du ombeds logga in. När du gör det skickas dina uppgifter direkt till bedragaren.
Samma taktik används för Facebook, Google och andra stora tjänster. Rådet är enkelt men viktigt: klicka aldrig på länkar i mejl som handlar om lösenord eller inloggning. Gå istället direkt till företagets riktiga webbplats genom att skriva in adressen själv. På så sätt minskar du risken att luras. Även om mejlet ser helt äkta ut vid första anblick så kan det vara ett bedrägeri.
Hur känner man igen nya typer av phishing?
Bedragare utvecklar ständigt sina metoder. Här är fem vanliga tecken på att något inte stämmer:
- Brådskande uppmaning. Meddelandet säger att du måste agera snabbt. T.ex. “Kontot spärras inom 24 timmar.” Stress används för att få dig att agera utan att tänka.
- Ovanlig avsändare. Mejladressen eller SMS-avsändaren ser konstig ut, ofta med stavfel eller märkliga domännamn.
- Luriga länkar. Länken i meddelandet leder inte till en officiell webbplats, även om det ser ut så vid första anblick.
- Begäran om annan känslig information. Du ombeds logga in, lämna kortnummer eller bekräfta din identitet. Vilket seriösa aktörer aldrig gör via e-postmeddelanden eller SMS.
- Dåligt språk. Felstavningar, konstig meningsbyggnad eller slarvigt översatt svenska är tydliga varningsflaggor.
Så skyddar du dig mot olika former av nätfiske/phishing
Phishingförsök sker varje dag, i olika former och med allt mer övertygande metoder. Även om myndigheter och företag jobbar aktivt för att stoppa dessa typer av bedrägerier, är det i slutändan du själv som är första försvarslinjen. Det kräver vaksamhet, sunt förnuft och lite teknisk försiktighet. Bedragare försöker lura dig när du är stressad, distraherad eller osäker. Det är därför det är så viktigt att vara förberedd.
„Var särskilt uppmärksam på meddelanden som rör pengar, konton eller lösenord. Ju mer du vet, desto svårare blir du att lura.”
Hur skyddar man sig mot phishing?
- Klicka aldrig på misstänkta länkar.
- Kontrollera avsändaradressen noggrant.
- Använd tvåfaktorsautentisering där det är möjligt.
- Håll webbläsare och antivirusprogram uppdaterade.
- Anmäl bluffmejl till din e-postleverantör eller till myndigheter.
- Skriv in webbadresser själv och följ inte länkar i ett e-postmeddelande.
- Sök online efter varningar om du är osäker.
- Använd tillägg i webbläsaren som varnar för falska sidor.
- Var extra misstänksam när det handlar om pengar eller konton.
Phishing drabbar inte bara de “tekniskt okunniga”, utan det kan faktiskt hända vem som helst. Därför är det avgörande att sprida kunskap och öva på att känna igen signalerna.
Vem är mest utsatt för phishing?
Phishing kan drabba vem som helst, men äldre, stressade personer och ovana internetanvändare är ofta mest utsatta. Bedragare riktar in sig på dem som har låg teknisk kunskap eller lätt påverkas av brådska och hot. Även företag och offentlig sektor är attraktiva mål för mer avancerade phishingattacker.
EU, lagar och skyddet av dina personuppgifter
Inom EU finns det strikta lagar som ska skydda dig mot bedrägerier och missbruk av dina personuppgifter. Den viktigaste är GDPR (General Data Protection Regulation), som gäller i hela EU och ställer höga krav på hur företag och myndigheter får samla in, lagra och använda personuppgifter. Det innebär bland annat att:
- Företag måste informera dig tydligt om varför dina uppgifter samlas in och hur de kommer att användas.
- Du har rätt att begära ut, rätta och radera dina personuppgifter.
- Organisationer som inte följer reglerna kan få höga böter.
- Det ställs krav på tekniska säkerhetsåtgärder för att skydda din data från intrång.
- Vid allvarliga dataintrång måste företaget rapportera händelsen till dataskyddsmyndigheten – och i vissa fall även till dig som drabbad.
GDPR gör det alltså svårare för oseriösa aktörer att hantera data slarvigt, men det stoppar inte bedragare som försöker lura till sig information via falska meddelanden. Därför är kombinationen av lagstiftning och medvetna användare avgörande för att stärka skyddet mot phishing och andra former av bedrägerier.
Vilka åtgärder vidtas för att motverka bedrägerier?
Myndigheter, banker och teknikföretag samarbetar för att stoppa phishing och andra digitala bedrägerier. Finansinspektionen, polisen och Post- och telestyrelsen driver informationskampanjer och banker investerar i säkrare inloggning.
Webbplattformar som Google och Microsoft arbetar ständigt med att blockera misstänkta sidor och e-postservrar. Det finns även nationella bedrägericenter som samlar in information och analyserar nya hot.
Eftersom att bedragarna hela tiden utvecklar sina metoder så är det förebyggande arbetet minst lika viktigt. Ju mer medvetna vi är som användare, desto svårare blir det för bedragarna att lyckas.
Hur anmäler jag ett försök till nätfiske/phishing?
Om du utsätts för ett nätfiskeförsök är det viktigt att anmäla händelsen till polisen. Gå till polisen.se och klicka på “Anmäl brott”. Välj alternativet för bedrägeri och beskriv vad som har hänt så tydligt som möjligt.
Beskriv hur du kontaktades, vad meddelandet innehöll, och om det fanns länkar eller bilagor. Bifoga gärna skärmdumpar som bevis. Din anmälan kan hjälpa polisen att upptäcka mönster, spåra bedragare och förebygga att andra drabbas.
Slutsats – skydda dig och hjälp andra
Phishing är något vem som helst kan bli utsatt för. Det är ett växande samhällshot som drabbar människor varje dag. Bedragare blir skickligare, och deras metoder mer trovärdiga. Därför räcker det inte att bara skydda sig själv, utan vi måste också hjälpas åt att sprida kunskap.
Prata med vänner, kollegor och särskilt äldre anhöriga som kanske inte har lika bra koll. Ju fler som vet vad de ska se upp med, desto svårare blir det för bedragarna att lyckas. Får du ett misstänkt mejl är det bäst att anmäla och ta bort direkt. Anmäl, varna andra och kom ihåg att det är bättre att vara försiktig än att ångra sig.