Bedrageri.info

Skydda dig mot phishing och nätfiske – lär dig avslöja bedragarna online

Mats-Ove Lindell, bettingexpert på bedrageri.info

Recenserad av: Mats-Ove Lindell – Casinoexpert

Uppdaterad: 06/10/2025

Phishing, eller nätfiske, är en av de vanligaste bedrägerimetoderna på nätet idag. Genom falska mejl, sms eller samtal försöker bedragare lura dig att lämna ifrån dig känsliga uppgifter som bank-ID, kortnummer eller lösenord. I den här guiden får du exempel, checklistor och konkreta tips som hjälper dig att känna igen bluffarna och skydda dig.

Vad är phishing (nätfiske)?

Phishing är en metod där bedragare utger sig för att vara en betrodd aktör – till exempel en bank, myndighet eller e-handelsplattform – för att lura dig på information eller pengar. Syftet kan vara:

  • Att stjäla pengar direkt genom falska betalningar.
  • Att kapa ditt bankkonto eller stjäla din identitet.
  • Att installera skadlig kod (malware) på din dator eller mobil.

Visste du att? Nätfiske i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren, särskilt genom sms och BankID-bedrägerier.

Historisk utveckling av phishing i Sverige

De senaste åren har phishing utvecklats enormt mycket. För 20 år sedan var det relativt enkelt att känna igen bedrägeriförsöken genom att det var dåliga översättningar, felstavningar och direkta felaktigheter. Idag sker mer och mer försök via t ex Bank-ID vilket gör det svårare att känna igen dem.

  • 2000-talets början: Bluffmejl från falska banker, ofta dåligt översatta.
  • 2010-talet: Mer sofistikerade mejl med logotyper, korrekt språk och trovärdiga bluffwebbplatser. Sms-phishing kopplat till paket och Skatteverket började spridas.
  • 2020-talet: BankID-bedrägerier, falska kundtjänstsamtal och avancerade sociala medier-attacker är vardag.

Visste du att? Idag, 2025, är phishing och nätfiske en av de största bedrägeririskerna i Sverige.

Statistik & fakta

  • BankID-bedrägerier står för miljontals kronor i förluster varje år.
  • Enligt MSB har var tredje svensk fått ett misstänkt bluffmejl eller sms.
  • Globalt ligger phishing bakom över 90 % av alla dataintrång.

Visste du att? Dessa siffror understryker att phishing inte bara är en tillfällig trend, utan en etablerad metod för cyberbrott. När mer än var tredje svensk redan utsatts för nätfiske visar det på behovet av fortsatt bevakning och statistik för att följa utvecklingen.

Vanliga typer av phishing-attacker 2025

Bedragare använder flera olika kanaler. Här är de vanligaste:

  • E-post-phishing – bluffmejl som ser ut att komma från din bank eller ett företag.
  • Smishing – phishing via sms, ofta med falska länkar till bank eller postombud.
  • Vishing – telefonsamtal där bedragaren låtsas vara från banken, polisen eller support.
  • Spear phishing – riktade attacker mot en specifik person eller organisation.
  • Clone phishing – en kopia av ett legitimt mejl där länkarna bytts ut mot bluffar.
  • Social media phishing – fejkade profiler eller meddelanden på Facebook, Instagram och LinkedIn.
  • QR-phishing – falska QR-koder som leder till bluffwebbplatser.

Relaterad läsning/läs mer:

  • Vishing – så fungerar telefonbedrägerier och tips till vad du kan göra för att inte bli lurad..
  • Bluff-SMS – lär dig att känna igen sms-bedrägerier och hur du skyddar dig.
  • Swish-bedrägerier – läs om bedrägerier via Swish och vad du kan göra om du blivit drabbad.

Checklista: Så avslöjar du phishing

Så hur ska man göra för att inte bli lurad då? Här är de vanligaste varningstecknen du kan kolla efter:

  • Stavfel, konstiga ordval eller grammatiska fel.
  • E-postadress eller webbadress som inte matchar den riktiga avsändaren.
  • Meddelanden som skapar panik eller stress, t.ex. ”ditt konto spärras om du inte agerar nu”.
  • Länkar som ser avvikande ut (håll muspekaren över länken för att kontrollera).
  • Begäran om inloggningsuppgifter, BankID eller kortnummer.
  • ”För bra för att vara sant”-erbjudanden.

Kom ihåg: Ett bra förhållningssätt är att tänka “är detta logiskt”, och känns det “för bra för att vara sant”. Svarar du ja på någon av dessa så är risken stor att det är just ett bedrägeriförsök.

Skydda dig mot nätfiske – bästa tipsen

Att skydda sig mot nätfiske handlar både om sunt förnuft och om att använda rätt verktyg. Bedragare blir allt mer sofistikerade, men med några enkla rutiner kan du kraftigt minska risken att bli lurad. Nedan hittar du de viktigaste tipsen som hjälper dig att hålla både din information och din ekonomi säker.

  • Klicka aldrig på misstänkta länkar eller bilagor.
  • Kontrollera alltid avsändaradressen.
  • Använd antivirusprogram och håll dina enheter uppdaterade.
  • Aktivera tvåfaktorsautentisering på bank och e-post.
  • Använd starka, unika lösenord och en lösenordshanterare.
  • Rapportera alltid misstänkta meddelanden till din bank eller leverantör.
Skyddstips mot phishing: starka lösenord, tvåfaktor, uppdaterade enheter, kontrollera länkar.

Exempel på bluffmejl, sms & sociala medier

Så hur kan man känna igen försök till nätfiske då? Här listar vi några vanliga sätt som bedaragare använder sig av:

  • E-post: ”Vi har upptäckt misstänkt aktivitet på ditt konto, logga in här för att bekräfta dina uppgifter.”
  • Sms: ”Ditt paket kan inte levereras förrän du betalat avgiften via länken nedan.”
  • Sociala medier: ”Grattis! Du har vunnit en iPhone – klicka här för att hämta din vinst.”

Kom ihåg: Genom att jämföra avsändaradresser och länkar med de riktiga aktörernas sidor kan du ofta snabbt avslöja bluffen. Om du t ex får ett mejl med Apple som avsändare så kolla domänen som mejlet är skickat från och var länkarna i mejlet leder till (hovra över länken så ser du adressen).

Phishing och BankID

BankID används av nästan alla svenskar och är därför ett huvudmål för bedragare. Vanliga metoder är:

  • Bluff-sms om att ditt BankID måste uppdateras.
  • Samtal från falsk bankpersonal som ber dig logga in.
  • Falska inloggningssidor som efterliknar BankID.

Kom ihåg: Varken banker eller BankID-företaget ber dig starta en inloggning via telefon.

Så gör du om du blivit utsatt för phishing

Förutom att ha koll på vad man ska tänka på för att inte bli utsatt för nätfiske så är det även viktigt att veta vad man ska göra om man har blivit utsatt för det. Här är några saker för dig att tänka på:

  1. Kontakta din bank – gör det direkt och spärra kort eller konto.
  2. Ändra dina lösenord – börja med e-post och bank.
  3. Polisanmäl – det är viktigt att alltid anmäla händelsen till polisen.
  4. Anmäl phishingförsöket till MSB:s tjänst för it-incidenter.
  5. Kontrollera din kreditinformation – gör det för att upptäcka eventuell ID-stöld.

Om du drabbats av phishing är det viktigt att agera snabbt. Följ dessa steg för att begränsa skadan och skydda dina uppgifter. Läs mer på polisens hemsida.

Phishing och nätfiske mot företag

Phishing är inte bara ett hot mot privatpersoner – även företag är hårt utsatta. På en del sätt skiljer sig phishing-försök mot företag jämfört med privatpersoner men i grunden gäller samma sak här – tänk efter, agera inte i “panik2 och fundera på om det hela låter rimligt. Några exempel på hur företag kan bli utsatta för nätfiske:

  • Riktade attacker kan leda till dataintrång och ransomware.
  • En anställd som klickar fel kan öppna vägen för hela organisationens system.
  • Många företag använder därför simulerade phishing-test och internutbildningar.

Relaterad läsning: Investeringsbedrägeri – så luras företag och privatpersoner.

Phishing-trender 2025 och framåt

Phishing utvecklas ständigt och bedragarna tar snabbt till sig ny teknik för att ligga steget före. Under 2025 ser vi flera tydliga trender som gör attackerna både mer trovärdiga och mer svårupptäckta. Genom att förstå vart utvecklingen är på väg kan du bättre förbereda dig och minska risken att drabbas av de nya varianterna av nätfiske.

  • AI-genererade bluffmejl – korrekta och svåra att avslöja.
  • Deepfake-röster – vishing blir mer trovärdigt.
  • QR-phishing – falska QR-koder på fakturor och paket.
  • Sociala plattformar – attacker via Messenger, WhatsApp och LinkedIn.
  • Kryptobedrägerier – phishing används för att kapa digitala plånböcker.

Kom ihåg: Bedragarnas metoder förändras hela tiden. Även om dagens trender känns nya och sofistikerade bygger de ofta på samma grundprincip – att lura dig att agera snabbt utan att tänka efter. Håll dig uppdaterad, var skeptisk mot oväntade meddelanden och dubbelkolla alltid innan du klickar.

Källor och hänvisningar

När vi gjorde den här sammanställningen så tog vi hjälp av djup research och aktuell information från myndigheter och ledande aktörer inom internetsäkerhet. Här är de främsta källorna vi använde oss av:

  • Polisen: Statistik om bedrägerier online (2023)
  • MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap): Rapport om it-incidenter och phishing
  • F-Secure: Artiklar om phishing och cybersäkerhet
  • BankID och Svenska banker: Information om pågående bluffmetoder

Kom ihåg: Ha som vana att alltid kolla fakta och att det som du läser verkligen stämmer. Det behöver inte ta lång tid och ett tips är att använda sig av olika myndigheter och trovärdiga aktörer och företag inom de olika områdena. Det ger dig kanske det bästa skyddet mot att bli lurad på nätet.

Sammanfattning – så kan du skydda dig mot phishing och nätfiske

Phishing är en av de vanligaste bedrägeriformerna på nätet. Genom att känna igen varningstecknen, följa checklistan och våra tips samt hålla dig uppdaterad om nya trender kan du minska risken att drabbas av nätfiske. Kom ihåg att aldrig agera i panik och tänk efter en extra gång.

Phishing är ett hot som kan drabba vem som helst – oavsett ålder, digital vana eller bakgrund. Bedragarna blir hela tiden mer skickliga och deras metoder allt svårare att genomskåda. Därför räcker det inte att bara tänka på sitt eget skydd, utan vi behöver också sprida kunskap vidare. Prata gärna med vänner, kollegor och särskilt äldre anhöriga som kan vara mer utsatta. Ju fler som vet vad de ska se upp med, desto svårare blir det för bedragarna att lyckas. Om du får ett misstänkt mejl eller sms – anmäl det, varna andra och ta bort det direkt. Det är alltid bättre att vara försiktig än att riskera att bli lurad.

FAQ om phishing och nätfiske

Hur kan jag känna igen ett phishingmeddelande?

Vanliga varningssignaler är brådskande ton, konstiga eller felstavade avsändare, dåligt språk, misstänkta länkar och uppmaningar att lämna ut personlig information. Lita på din magkänsla och klicka aldrig på okända länkar.

Vad gör jag om jag får ett bluffmejl eller bluff-sms?

Klicka inte på några länkar och lämna inte ut några uppgifter. Anmäl meddelandet till polisen via polisen.se. Du kan också rapportera det till din e-postleverantör eller operatör, och gärna varna andra.

Hur skyddar jag mig mot phishing?

Använd tvåfaktorsautentisering, håll dina program uppdaterade, undvik att klicka på länkar i misstänkta meddelanden, skriv alltid in webbadresser själv, och installera säkerhetslösningar i webbläsaren.

Vem är mest utsatt för phishing?

Äldre personer, stressade användare och de med låg digital vana är ofta mer utsatta. Även företag och offentliga verksamheter är måltavlor för mer sofistikerade attacker.

Är phishing olagligt i Sverige?

Ja. Phishing räknas som bedrägeri enligt brottsbalken och är straffbart. Bedragarna kan dömas till både böter och fängelse beroende på brottets omfattning.

Hur vanligt är phishing i Sverige?

Enligt Polisen har anmälningarna om nätbedrägerier ökat med omkring 30 % de senaste åren, och en stor del är kopplade till phishing. Var tredje svensk uppger att de någon gång fått ett misstänkt mejl eller sms.

Vad är det vanligaste exemplet på phishing?

Det vanligaste är bluffmejl som ser ut att komma från en bank eller ett företag. Där ombeds du logga in via en länk eller bekräfta dina kortuppgifter. Sms om falska paketleveranser är också mycket vanliga i Sverige.

Hur kan jag testa om en länk är farlig?

Håll muspekaren över länken (utan att klicka) och kontrollera att domänen stämmer med den riktiga webbsidan. Du kan också använda verktyg som Googles Safe Browsing eller F-Secure Link Checker för att analysera länken.

Är BankID-phishing vanligt?

Ja, BankID är en av de vanligaste måltavlorna i Sverige eftersom nästan alla använder det. Bedragarna försöker få dig att starta en inloggning på uppmaning via sms eller telefonsamtal, vilket du aldrig ska göra.