Investeringsbedrägerier – Så avslöjar du bluffar och skyddar dina pengar
Investeringsbedrägeri har under de senaste åren blivit ett växande problem i Sverige. Allt fler blir utsatta för ett bedrägeri eller försök till bedrägeri. Falska investeringar kan till exempel handla om erbjudanden om aktier, kryptovalutor, fastigheter eller exklusiva projekt som lovar snabb och hög avkastning. Givetvis helt utan risk för dig.
De smarta bedragarna använder falska licenser och professionella framtoningar för att framstå som finansexperter. Deras mål är att lura dig att föra över pengar, som sedan snabbt försvinner och är svåra att få tillbaka. Så här kan du upptäcka en bluff innan det är för sent.
Vad är ett investeringsbedrägeri?
Ett investeringsbedrägeri innebär att någon har lurat dig på pengar genom att erbjuda dig ett lån eller hjälp med investeringar. Det kan också handla om att bedragarna har erbjudit dig hjälp att få tillbaka tidigare förlorade pengar. Helt enkelt en investeringsmöjlighet där syftet är att lura dig.
Exempel på olika investeringsbedrägerier:
- Vilseledande investeringsmöjligheter
- Falska investeringsmöjligheter
- Orimliga löften
Bedrägeriet går ut på att bedragarna erbjuder sig att hjälpa dig finansiellt samtidigt som du istället förlorar pengar. Oftast har de noggrant arbetat med att vinna ditt förtroende för att du inte ska misstänka något fuffens. Bedragare är experter på att framstå som kunniga och kan självsäkert svara på alla dina frågor och funderingar. En investeringsscam för aktier eller liknande kan därför vara mycket svårt att upptäcka för den som inte är påläst.
Skillnaden mellan lagliga investeringar och investeringsbedrägerier handlar i grunden om avsikten bakom erbjudandet, hur pengarna hanteras och vilken typ av tillsyn som finns. Bedrägerier är en snabb inkomstkälla som ofta ger bedragarna tillgång till stora summor pengar. Därför är de relativt vanliga i dagens samhälle.
Vanliga typer av investeringsbedrägerier
Hur fungerar investeringsbedrägeri och vilka olika varianter bör du vara medveten om när du fattar finansiella beslut? Här går vi igenom olika bluffar som tyvärr blir allt vanligare. På så sätt kan du läsa på om bland annat aktier, kryptovaluta och nätfiske.
Aktier och fonder
Det är vanligt att investera i aktier och fonder. Såväl privatpersoner som företag investerar dagligen stora som små belopp i aktier och fonder i hopp om att de ska växa. Men trots att aktiemarknaden är helt legitim utnyttjas den regelbundet av bedragare som hoppas på snabba pengar.
Ett vanligt upplägg är att en aktie eller fond presenteras som ett säkert och garanterat sätt att få hög avkastning på. Bedragarna har ”hittat” en specifik aktie eller en exklusiv fond som snabbt kan ge en stor intäkt. Det är viktigt att du snabbt agerar och investerar en stor summa pengar för att ha en chans att ta del av den kommande avkastningen.
Här finns det många varningssignaler. Inga aktier eller fonder kan ge en garanterat hög avkastning. Det kan vara fiktiva fonder utan spårbara tillgångar som erbjuds. Fonderna kan sakna historisk avkastning och kostnader. Verksamheten kan sakna tillstånd från Finansinspektionen och så vidare.

Kryptovalutor och NFT:er
Kryptomarknaden och NFT-världen lockar många med löften om snabb och hög avkastning, så här ser bedragare en chans att snabbt få in pengar som bygger på falska garantier om snabb tillväxt. En klassisk investeringsscam kryptovaluta bygger på ett erbjudande om investeringar i en ny kryptovalutaplattform. Det kan även handla om ett erbjudande om att investera i NFT:er för framtidens värdeutveckling. Det kan dock saknas verkliga tillgångar och affärsmodeller.
Du bör vara extra vaksam om bedragare kräver betalning i kryptovaluta. Det är nämligen en betalningsmetod som inte är spårbar.
Fastighetsprojekt och startups
En klassisk täckmantel för bedrägerier är erbjudande om falka investeringar i fastighetsprojekt eller uppstartsbolag. Här kan du blir lovad ett exklusivt investeringsprojekt med en snabb värdehöjning i horisonten. Det är dock en investeringsbluff som heter duga, speciellt om det saknas saker som; ett registrerat företag, en transparent bolagsstruktur, bygglov, certifieringar och redovisning.
Här är det ofta lätt att locka investerare som skjuter till pengar i uppstarten av projekten eller företagen, men varningsklockorna klingar högt.
Ponzi- och pyramidspel
De mest klassiska investeringsbedrägerierna bygger på ponzi- och pyramidspel. Trots tydliga varningstecken för investeringsbedrägeri är de svåra att missa.
I ponzi- och pyramidspel utlovas hög avkastning på din betalning genom att du rekryterar nya investerare. I själva verket används dock deras pengar för att betala tidigare investerare. Det hela blir ett system som kollapsar när inflödet av nya investerare och därmed pengar minskar. 88 % av investerarna i dessa pyramider förlorar pengar.
Varningstecken på investeringsbedrägeri
Det finns många tecken på att ett erbjudande om investering egentligen är ett möjligt bedrägeri. Bedragarna använder proffsiga hemsidor, falska dokument och påhittade företagsnamn för att verka trovärdiga. Målet är att snabbt skapa förtroende och få dig att fatta beslut om falska investeringar utan att granska informationen. Kommunikationen sker både genom bluff-sms, e-mail och telefonsamtal.
Klassiska tecken på investeringsbedrägeri:
- Orimliga löften om hög avkastning
- Brist på transparens och tillstånd
- Aggressiv försäljning och “tidsbegränsade erbjudanden”
- Press om skyndsam investering
- Svårt att ta ut insatta pengar
- Företaget finns inte i Finansinspektionens register
Så skyddar du dig mot investeringsbluffar
Det är viktigt att du skyddar dig själv mot investeringsbedrägerier. Det gör du enklast genom att vara påläst och väl insatt i hur falska investeringar och investeringsfusk ser ut. På så sätt blir det enklare att skilja bluffar mot bra investeringshjälp.
För att undvika investeringsbedrägeri rekommenderar vi dig att alltid kontrollera företaget och dess licens. Finns företaget med hos Allabolag och innehar det F-skatt? Finns det registrerat hos Finansinspektionen eller finns det kanske med på Finansinspektionens varningslista?
Fundera lite extra på om investeringen verkar bra, och rådfråga gärna familj, vänner, kollegor och medarbetare om råd. Kom ihåg att alltid ifrågasätta oklara saker och be om mer fakta. Be om att få se historik, avgifter, tidigare avkastningar, licenser och så vidare.
Vad gör du om du drabbats?
Om du har drabbats av en investeringsbluff är det viktigt att du gör ett flertal anmälningar. Förhoppningen är att du efter ditt investeringsbedrägri får tillbaka dina pengar. Det är också viktigt att anmäla för att de som ger falska investeringserbjudanden online ska åka fast.
Vi rekommenderar dig att du följer dessa steg när du upptäcker en investeringsbluff:
- Anmäl bedrägeriet till din bank och försök stoppa betalningen.
- Gör en polisanmälan på 114 14.
- Rapportera till Finansinspektionen.
Rapportera till polisen eller Finansinspektionen
Det är viktigt att du gör en polisanmälan så fort du upptäcker att du har blivit utsatt för lurendrejeri. En investeringsbedrägeri polisanmälan gör att polisen får kännedom om de företag som lurar människor på pengar. Det spelar ingen roll om du har förlorat pengar eller om du upptäcker ett bedrägeriförsök i tid. En polisanmälan är lika viktig i båda fallen. Rapportera även till Finansinspektionen som då kan granska blufföretaget.
Dokumentera all kommunikationen
Det är viktigt att du dokumenterar all kommunikation med blufföretaget. Polisen kan nämligen begära att få se kommunikationen när du har gjort en polisanmälan. På så vis kan du bevisa att du handlade i god tro.
Tips för att du inte ska drabbas igen
Om du tidigare har blivit utsatt för ett investeringsbedrägeri är det extra viktigt att du aktivt verkar för att inte bli drabbad igen. Vi har samlat ihop några riktigt bra tips för hur du ska upptäcka en eventuell bluff i tid.
Tänk på:
- Undersök företaget noggrant
- Kontrollera om företaget som erbjuder dig någon sorts finansiell tjänst finns med i Finansinspektionens företagsregister
- Kontrollera så att företaget inte finns med på Finansinspektionens varningslista
Du kan undvika bedrägerier genom att kontrollera att företaget du gör affärer med finns i FI:s företagsregister, som listar företag med tillstånd att verka i Sverige. Kom ihåg att vara skeptisk när företag kontaktar dig angående olika typer av investeringar. Det finns inga investeringar som snabbt ger dig en stor avkastning.
Exempel på kända investeringsbedrägerier
Du behöver inte känna dåligt samvete om att du har drabbats av ett investeringsbedrägeri. Det är nämligen vanligare än du kanske tror. Du har säkert hört talas om ett antal kända investeringsbedrägerier.
Efter succén med serien Squid Games lanserades kryptovalutan Squid. Det meddelades att den skulle kunna användas i ett spel som byggde på samma serie. Valutan rusade 230 000 % på bara några få veckor, men kraschade sedan rejält. Köpare insåg snabbt att de varken kunde byta eller sälja sina andelar av kryptovalutan.
Ett annat känt bedrägeri är användandet av deepfake. Det bygger på förfalskade videor, bilder och ljud skapade av AI som kan ge en uppfattning av att man ser eller pratar med en vän eller familjemedlem som är i knipa och på så vis pressas man på pengar. Det är alltså viktigt att noggrant granska bakgrunden innan man investerar eller skickar pengar.
Sammanfattning – så undviker du investeringsbedrägerier
Falska investeringar blir allt vanligare. Det är därför viktigt att skydda sig mot investeringsbedrägeri. Det gör du enklast genom att vara påläst och väl medveten om vilka bluffmetoder som dagens bedragare använder.
Granska noggrant eventuella investeringar, ifrågasätt all information och säkerställ att det företag som erbjuder investeringen är äkta och registrerat. Läs på om varningstecken för vanligt investeringsfusk och se till att rapportera fejkföretag till Finansinspektionen. Läs fler guider om vanliga bedrägerier här på bedrageri.info.
Källor och hänvisningar
När vi gjorde den här sammanställningen så tog vi hjälp av djup research och aktuell information från myndigheter och ledande aktörer inom internetsäkerhet. Här är de främsta källorna vi använde oss av:
- Polisen: statistik och analyser kring nätbedrägerier.
- MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap): rapporter om it-incidenter och phishing.
- F-Secure: fördjupande artiklar om phishing och cybersäkerhet.
- BankID och Svenska banker: information om pågående bluffmetoder och säkerhetsvarningar.
Kom ihåg: Ha som vana att alltid kolla fakta och att det som du läser verkligen stämmer. Det behöver inte ta lång tid och ett tips är att använda sig av olika myndigheter och trovärdiga aktörer och företag inom de olika områdena. Det ger dig kanske det bästa skyddet mot att bli lurad på nätet.
